I decennier har Kina arbetat hårt för att skapa en bild av sig självt som en global teknologisk stormakt. Propagandan om landets framsteg inom artificiell intelligens och robotik är särskilt påtaglig. Kinesiska statliga medier målar upp en bild av att landets industri är världsledande och att framtidens intelligenta robotar kommer från Kina. Men bakom kulisserna är sanningen en annan. Trots den bombastiska retoriken och påkostade demonstrationer visar det sig gång på gång att Kinas robotar är långt ifrån de autonoma och självständiga maskiner de utger sig för att vara. Istället avslöjas de gång på gång som bristfälliga, ineffektiva och i många fall fullständigt värdelösa utan mänsklig assistans.
När verkligheten kolliderar med propagandan
Kina har gjort sig känt för sina spektakulära robotuppvisningar vid mässor och statliga PR-evenemang. Här visas humanoida robotar som marscherar i takt, maskiner som utför kirurgiska ingrepp och automatiserade fabriker som till synes arbetar felfritt utan mänsklig inblandning. Men när kamerorna släcks och propagandashowen är över, blir det tydligt att den påstådda teknologiska revolutionen mest är ett tomt skryt.
Kinesiska robotar faller ofta omkull, klarar inte av att anpassa sig till föränderliga miljöer och behöver konstant övervakning och hjälp från mänskliga operatörer. Ett exempel är de humanoida robotarna som används för att visa upp Kinas framsteg inom artificiell intelligens. Istället för att röra sig smidigt och självständigt, stapplar de fram och ramlar vid minsta ojämnhet. Även de mest grundläggande uppgifter, som att plocka upp objekt eller navigera genom en fabrik, leder ofta till pinsamma misslyckanden där robotarna fastnar, går sönder eller helt enkelt stannar upp och blir obrukbara.
Misslyckade satsningar och ofärdig teknologi
Ett tydligt exempel på Kinas misslyckande inom robotutveckling är landets försök att skapa helt automatiserade fabriker. Under stora fanfarer lanserades projekt där robotar skulle ersätta mänskliga arbetare för att på så sätt revolutionera industriproduktionen. Men resultaten blev långt ifrån de utopiska visioner som propagandan utlovade. I verkligheten visade sig robotarna vara opålitliga, oförmögna att hantera oväntade förändringar i produktionen och konstant beroende av mänsklig intervention. Många av dessa fabriker har i tysthet återgått till traditionell arbetskraft efter att ha insett att tekniken helt enkelt inte håller måttet.
Även inom konsumentteknologi har Kina misslyckats med att leverera högkvalitativa produkter inom robotik. Ett exempel är de intelligenta servicerobotarna som utlovats till hotell, restauranger och köpcentrum. Istället för att leverera en futuristisk kundupplevelse, slutar det ofta med att dessa robotar står stilla, fastnar i enkla hinder eller inte kan förstå de mest grundläggande kommandon. Trots detta fortsätter Kina att marknadsföra sig som en ledare inom AI och robotutveckling, trots att det mesta tyder på motsatsen.
Varför fortsätter Kina att sprida lögnen?
Kinas regim är i grunden beroende av propaganda för att upprätthålla sin makt. Genom att utmåla landet som en teknologisk supermakt skapar de en illusion av framgång och överlägsenhet som syftar till att stärka både inhemsk nationalism och globalt inflytande. För kommunistpartiet är det viktigare att världen tror att Kina leder utvecklingen, än att faktiskt utvecklingen sker. Detta förklarar varför misslyckanden sällan rapporteras och varför de robotar som egentligen inte fungerar ändå lyfts fram som teknologiska underverk i statliga medier.
Vidare handlar Kinas robotpropaganda också om att locka utländska investeringar och samarbeten. Genom att ge intrycket av att landet är världsledande hoppas kinesiska företag på att västerländska bolag ska investera i deras forskning och utveckling. I realiteten handlar det ofta om att dessa företag i slutändan får se sina idéer och teknologier kopieras och exploateras av den kinesiska staten.
Kina är inte en teknologisk stormakt – bara en kopieringsmaskin
En av de största myterna kring Kinas teknologiska utveckling är att den sker genom inhemsk innovation. Sanningen är att mycket av Kinas teknologiska framgång bygger på industrispionage och kopiering av västerländska produkter. Istället för att skapa egna genombrott inom AI och robotik, kopierar de existerande system och försöker anpassa dem för egen användning. Men utan den grundläggande förståelsen för teknologiutveckling och utan den forskningsdrivna kultur som finns i exempelvis USA och Japan, leder detta ofta till halvfärdiga och ineffektiva produkter.
Till skillnad från länder med en lång tradition av vetenskaplig innovation, har Kina ett politiskt system där forskning och utveckling styrs av partiets behov snarare än av verklig teknologisk potential. Detta gör att stora resurser slösas på att skapa illusionen av framsteg snarare än att faktiskt utveckla fungerande produkter.
Kina är en bubbla som snart spricker
Kinas försök att framställa sig som en global ledare inom intelligenta robotar är i stort sett en bluff. Verkligheten är att landets robotteknologi är undermålig, beroende av mänsklig hjälp och oförmögen att leverera de resultat som propagandan utlovar. I takt med att fler västerländska företag inser detta och att misslyckandena blir svårare att dölja, kommer Kinas illusion av teknologisk överlägsenhet att rämna.
Istället för att acceptera propagandan bör omvärlden genomskåda Kinas påståenden och inse att landet är långt ifrån den teknologiska jätte det utger sig för att vara. I slutändan är det inte robotarna som är intelligenta – det är propagandamaskinen som är skicklig på att manipulera bilden av verkligheten.
